Lena Ph är ensam igen och jag lider med henne. Hon har otur den kvinnan. Tror hon dras till fel sort. Men förresten! Hur kan det finnas så många Måns – Herngren -copycats i samma land? Kommer de från samma spermabank?

Måns H, Martin B, Per H och så Pierre L ser exakt likadana ut, olika väl bevarade förstås.

Jag är säker på att denna kreativa kvinna har några undanstoppade anorektiker i garderoben också. Vem ska man tänka sig kommer efter?

Finns det någon i bekantskapskretsen? På ICA i Bjästa är de flesta män rejält ölplufsiga; kollade i Ullånger i helgen och det var samma där och Ivar är för gammal. Men jag vill så gärna att Lena ska få bli någons älskling igen. Om hon kunde börja jaga i Norge? Där finns ju Stordalen. Rik som ett troll, snygg och anorektisk. Visserligen mörkhårig och fortfarande i förhållande men hälsan verkar skral. Lasse Kronér längtar efter tvåsamhet som han enligt eget CV är bra på men Lena skulle inte tända på den mannen. Det är mer åt Dorsinhållet. Men han var ju för gräslig i Flocken. Inte trodde jag han kunde spela ett sånt svin.

Ronnie Eriksson pratade en hel del om alla erbjudanden han fick som rockartist. Han beklagade sig att de kom så sent i livet. Publiken tittade på honom; en stor, kraftig man med säckiga byxor, söndertvättad pikétröja och ett par röda Dockstatofflor på fötterna. I Hudiksvall hade damerna varit väldigt närgångna, påstod han. Med sina politiska kupletter som han framför med pianisten Benneth Fagerlund växer showen i konstnärlig styrka. Det är humor politik kärlek och död på norrländska… ” jag vaknade i morse och så var den dagen förstörd.”

Kvällen blev inte sämre av att vi fick se en månskiva glittra i Ullångerfjärden när vi körde hem.

Annonser