I dag när vi gjorde den årliga utflykten till Sundåsens Handelsträdgård för att inhandla pelargoner till förstukvistlådan: hallonröda och grisskära. kryddor till växthuset samt några rabattblommor, slog det mig att kunderna som handlar växter är fruktansvärt sura och irriterade. Med illa tyglad vrede sliter kunden till sig en orange begonia och bär den sedan framför sig som vore det en spypåse. Efter en meter backar kunden tillbaka och sliter oömt till sig en hänglobelia istället och ställer tillbaka begonian. Vi krockar framför mårbackapelargonerna. De långstjälkade står kvar i sitt solkiga bordsvatten. De tjockstjälkade går alltid först. En man har stoppat flera små dvärgmarguritas i en korg. Mannen bär som alla män i Öviks Kommun Dressmans jeansshorts från 2005. Vi sneglar strängt mot varandra. Det är den sociala koden på Handelsträdgårdar. Vi vet alla att vi är sent ute och kan därför inte klaga på utbudet. Det är detsamma varje år. Problemet måste ligga hos kunden så här års. Sommaren kommer sakta smygande; två steg framåt tre tillbaka, vi som har is i magen fattar att frostnätterna måste vara över innan vi sprättar iväg löningens sista tusenlapp på Sundåsens Handelsträdgård.

Annonser