Tillbaka i Näs. Växtligheten har inte legat på latsidan under min frånvaro. Häggen har blommat ut och äppelträden förbereder sig tillsammans med syrenerna och körsbärsträden. Innan skolavslutningen brukar hela Näs brantaste backe blomma med små rara körsbärsblommor. Därefter tar lupinerna vid.
I Lendas blommade våra vanligaste krukväxter i stora buskage. Annat som växte bra i Grekland var männens hår och skägg. Det var mer än en man som utstrålade Dionysiska egenskaper. Nu var jag ju inte på raggningsresa men skönhet har alltid inspirerat…
På flyget mellan Herakleion och Aten fick jag en liten panikattack som jag kan få ibland innan vi är färdiga för avfärd. Anledningen till min ångest var en man som med sin kroppshydda proppade igen hela gången. Han var dessutom kort. Kort och tjock, som en folkvagn. Ingen kom förbi. Den vackra flortunna flygvärdinnan försökte baxa ner mannen på ett säte men han fattade ingenting. Till slut tryckte han ner sig på andra sidan min gång. Skjortan var plaskblöt. När vi skulle lyfta kom en flygvärdinna med ett förlängningsbälte. Resan tog drygt en halvtimme. Vi bjöds på en kall dryck. När vagnen rullade fram till oss började mannen prata med flygvärdinnan. Jag trodde han skulle dö av hoptryckta lungor eller något annat. Nej då. Flygvärdinnan förstod vad han behövde och efter en stund kom hon tillbaka med en chokladbit. Jag iakttog honom när han slukade den lilla chokladbiten som han sköljde ner med Coca cola.
På flygplatsen i Aten fanns en informationsdisk. Jag frågade efter hotellrum i närheten. Kvinnan ringde och pratade och skakade på huvudet och ringde igen och till slut log hon med läppstiftsmunnen och sa att det fanns ett rum en bit bort om jag var intresserad. 85 euro. Klockan var 22.30 och jag kände mig trött. En ung man från Hotel Medusa kom och hämtade mig. Säkerhetsbältet på min sida var trasigt men den unge mannen sa att det var ingen fara. Varför är jag rädd för allting? På hotell Medusa var det full rulle. Barnfamiljer låg i sofforna och blåste såpbubblor, ett kärlekspar låg i en annan chesterfieldsoffa. Jag beställde en vegetarisk pastarätt som jag åt upp varenda smula av. Rummet hade sex bäddar så jag visste inte när jag la mig om kvinnan med läppstiftsmunnen på flygplatsen skulle skicka dit fler resenärer. Jag valde därför att lägga mig fullt påklädd.
Den utlovade väckningen fungerade inte – men jag sov lite oroligt efter middagen- så kvart i sex var jag benen. Jag var ensam på rummet. När jag klev ner i matsalen såg jag havet utanför fönstren. Ett huvud guppade långt ut i vattnet. Transferbussen hade sett sina bästa dagar. Växellådan behövde nog bytas ut. Vissa växlar kom aldrig in i läge. Chauffören gjorde en tvärgir och plötsligt var vi på en bensinmack. Kanske vi ska byta växellåda nu, tänkte jag. Det var bara en enkel tankning så efter några stämplar åkte vi vidare mot Atens flygplats. Vilket flygbolag? Aegean, svarade jag.